Jag hoppades att föra ett samtal med de människor som förutom sin lojalitet mot ledaren ännu inte helt att förlorat förmågan till urskiljning. Människor som jag för övrigt har all anledning att tro är rationella och begåvade och hyggliga människor. Till och med varmhjärtade troende. Men de har från den första lodlinans publicerande vägrat samtal och istället eftersträvat att tysta varje ansats till att lyssna på Guds ord när det hängts upp som en lodlina bredvid deras "evangelikala svartbygge." Och oavsett vad saken gäller ställer upp till försvar för status quo och sin ledares göranden och låtanden. (Ett evangelikalt svartbygge är något som inte längre bygger på apostlarnas och profeternas grundval.)
Då jag skapade en privat grupp på Facebook för detta interna samtal och alltså ville ta den minst publika diskussionen den vägen så har de själva via sin möjlighet till anonymitet fått FB att stoppa mig från att lägga upp något alls i någon av de olika grupper som jag själv startat eller är del av.
Det lämnar mig ingen annan väg att gå än att göra saken allmänt tillgänglig. Tyvärr då som en monolog från min sida. De som vägrar tala med en kan man ju inte förvänta sig rationellt deltagande från. Det skall sägas att jag har delat dessa lodlinor med en rad av deras f d medlemmar och de har bekräftat på punkt efter punkt att jag i stort har fattat vad som sker där i deras församling. Jag ger så få direkt utpekande uppgifter som möjligt. Jag har ingen personlig anledning att gräva i detta. Till skillnad från ett par hundra andra som valt att lämna denna bortåt 40 åriga verksamhet har jag inget otalt med församlingen utom i detta: de förvanskar Guds ord och gör anspråk på att vara något de inte är.
Den som gör anspråk på att företräda Min Herre och Hans rike kan inte undandra sig att lodlinor hängs upp bredvid skrytbygget. Det är aldrig lodlinans fel att murarna är krokiga.
Dags
för den första "lodlinan".
När
jag besökte KCS första gången leddes jag att tala om vad som borde
känneteckna ett sant "Kingdom Center". Jag utgick då
ifrån ett antagande att Bibeln som sådan var allmän egendom för
alla som hörde till KCS och att gemenskapen efterkom de anvisningar
om vårt förhållande till Ordet som är entydigt angivna.
"Allt
vad som fordom är skrivet, är skrivet för att varna oss för att
upprepa gångna tiders synder."
"All SKRIFT är
Gudandad och nyttig till..."
"Låt Kristi ord
rikligen bo ibland er.."
"Genom den tröst som
skrifterna ger skall vi bevara vårt hopp."
"Det
var Kristi ande i profeterna som gav dem att skriva sådant som
skrevs för vår skull.."
"Ni känner varken
skrifterna eller Guds kraft."
"Ni rannsakar
skrifterna för ni tror att i dem finns evigt liv. Ja, de vittnar om
mig, men ni vill inte komma till mig för att få det liv om vilka de
talar."
Således
antog jag att KCS höll sig till "den tro som är en gång för
alla meddelad åt alla de heliga." En tro som finns utlagd och
framhållen i hela skriften. Om ni minns talade jag om två saker som
kännetecknar ett andligt "kingdom center".
1
Det producerar kungar.
2 Det mättar dessa med livets bröd.
Vi
började nämligen i Beit Lechem, Betlehem i vår parlör.
"Brödhuset".
Men den heliga skrift spelar en
ytterst underordnad roll i KCS.
Jag har frågat: har ni som
gemenskap, som Kungacentrets konungabarn någonsin gemensamt och
förutsättningslöst suttit ner med hela Guds ord framför er och
faktiskt rannsakat hela skriften i ett enda ärende, för att finna
ledning i en enda fråga?
Hur är ni medlemmar i Kingdom
Center utan att behöva rådfråga Kungens uttryckliga vilja i
skriven form?
Jag har hört följande respons: Det
skrivna ordet är dött. Logos ger inte liv. Det är bara bokstav som
dödar. Vi måste ha "färskvaran", Guds direkta tilltal
till oss. Det vill säga, vi går på det "rhema" som är
personliga Ord från Herren till oss. Men vi behöver inte
kollationera det ordet med vad som är skrivet förut.
Den
tudelningen mellan det skrivna ordet och det tillämpade ordet har
INGEN grund i Guds ord.
Den
Helige Ande som är skrifternas egentlige författare, alla andra
inblandade är bara amanuenser och sekreterare, har som sin primära
uppgift att ta Kristi ord och ge dem åt oss, förklara dem för oss,
och göra dem verksamma i oss.
Om Kungacentrets ledning
inte anser sig vara bundna av Konungens regeringsförklaring i
skriven form, är det då underligt att det också har ersatt Kungens
uppsåtliga och avsiktliga uppdrag med en uppsjö egna
visioner?
Logos blir Rhema först när viljan till lydnad
för meningen i Logos blir den viljeformande jasägelsen hos mig att
inte bara säga att jag älskar Herren utan faktiskt visar att jag
gör det genom att hålla alla hans bud..
Rhema
är det i handling omsatta försanthållandet att Guds ord är lika
sant som att Kristus är Sanningen. Den skrivna hårdvaran är Logos,
när den tas från hårddisken till arbetsbordet blir det den
mjukvara som översätter och tillämpar Logos i det verkliga livet.
När Logos tillämpas blir det Rhema, inte förr. Men om det inte
finns på hårddisken, kan det heller inte tillämpas.
Rhema
utan Logos är en villfarelse.
Men
att studera vad Guds ord säger hör inte till vanligheterna i KCS.
Har jag uppfattat det rätt? Är det sant att de 92 visionerna aldrig
granskas av hela gemenskapen i Bibelns ljus?
Hur
vet ni då att de är Guds visioner?
Lodlina 2
1 “Gå
inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har
rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus
gemensamt med mörker? Vilken
samstämmighet har Kristus med Beliar?
Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? Vad kan
Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande
Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra
bland dem och vara deras Gud, och de
ska vara mitt folk.”
2 “Underordna
er därför Gud. Stå emot djävulen, så
ska han fly från er. Närma
er Gud, så ska han närma sig er. Rena era händer, ni syndare, och
rena era hjärtan, ni splittrade. Klaga, sörj och gråt! Vänd
ert skratt i sorg och er glädje i bedrövelse.”
3
“Låt därför inte det goda ni fått bli smädat. Guds
rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och frid och glädje
i den helige Ande. Den
som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir erkänd av
människor.”
4
“Dessa
tecken ska följa dem som tror: I
mitt namn ska de driva ut onda andar.
De ska tala nya tungomål. De ska ta ormar med händerna, och
dricker de något dödligt gift ska det inte skada dem. De ska lägga
händerna på sjuka, och de ska bli friska."
5“Ta
på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens
listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot
furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och
mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ta
därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på
den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.”
6
“Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är
ju delar i samma kropp. Grips ni av vrede, synda inte. Låt
inte solen gå ner över er vrede och ge inte djävulen något
tillfälle.
7“Men
det är inte så ni har lärt känna Kristus. Ni
har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning
som finns hos Jesus. Därför
ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som
går under,
bedragen av sina begär. Låt er förnyas till ande och
sinne och klä er i den nya människan, som är skapad till
likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet. “
8“Låt
inga smutsiga (ordagrant
“ord som lever på dött material”: saprofyter)
ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger
upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som
hör det. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som
ett sigill för befrielsens dag. Lägg
bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och
förolämpningar och all annan ondska. Var
i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra,
så som Gud i Kristus har förlåtit er.”
9
“Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era
överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här
världens sätt och följde härskaren över luftens välde, den ande
som nu är verksam i olydnadens barn. Bland
dem var vi alla en gång, när vi följde våra köttsliga begär och
gjorde vad köttet och tankarna ville. Av
naturen var vi vredens barn, precis som de andra.“
10
“Med glädje ska ni då tacka Fadern, som har gjort er värdiga att
få del i det arv som de heliga har i ljuset.
Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har förlåtelse för våra synder.”
En
gång i tiden var KCS “bara” Kristet Center Syd. Inte heller
under den tiden var det så mycket annorlunda än många andra
gemenskaper, eller församlingar, världen över. Men så växte det
fram ett s k “paradigmskifte” och en uppenbarelse om att f d KCS
på något magiskt sätt hade lyfts ur denna blygsamma ställning av
att vara en av många nu innebar att Guds rikes verkställare hade
fått sin inkarnation just i detta som nu är Kingdom
Center Sweden. Efter
att ha tagit del av den nyligen publicerade dubbelsidiga
tidningsartikeln, efter att ha lyssnat på f d medlemmar och läst
vad andra har återgivit av sina erfarenheter och därefter återvänt
till vad Ordet, Logos, entydigt och klart deklarerat om förhållandet
mellan “GUDS RIKE” och alla andra riken, har några aspekter på
detta anspråk att vara en “särskild gudsuppenbarelse” I tiden
framträtt. Dem återger jag här utan innebördes rangordning. Jag
utgår från att ni läser de anförda texterna så att ni kan följa
med I mina sammanfattningar.
I det nuvarande läget pekar
alla fingrar enbart på Pastor Segerliv. Det är inte korrekt, även
om hans ledarskap helt dominerat tillställningen. Det är smärtsamt
sant att ni som är eller har varit medlemmar I KCS, förr som nu,
har delansvar. För ni har inte velat eller förmått att ifrågasätta
den felaktiga förkunnelsen. Det beror på att “Logos” bara
delvis varit er egendom.
1
Det
är fullständigt otänkbart att Kristus kan vara Konung samtidigt
som Beliar, den Onde, Apollyon, Abbadon, Satan, Djävulen, har rum
att vara tillstädes i samma stund, på samma plats. Ett Kingdom
Center som härbärgerar Kristus och den Onde samtidigt är inte en
representant för Guds rike. Ljus
och mörker utesluter varandra,
Rättfärdighet och orättfärdighet i någon som helst färg eller
form, utesluter varandra, de kan inte samexistera. Det är antingen
Guds rike eller
ännu
den Ondes välde. Ingenting i Guds ord tillåter att det är
parallella makter I samma hus.
2
Det genomsyrande påstådda närvaron av andemakter, demoner, orena
andar som ligger som en underström i maktutövningen sedan
åtminstonde 30 år står i total motsats till vad Jakob skriver. Det
effektiva sättet att friställa en människa och ett sammanhang från
den Ondes inflytande är mycket enkelt. “Närma er Gud”,
gudsnärvaron gör er ståndaktiga mot det Onda, och bara för
“Kristus I er” kommer den Onde att fly från er.
Det är
inte er andeutdrivning som åtgärdar andemakterna. Det är
segraren, Christus Victor, över den Onde som gör det. Hos dem som
vandrar i Anden är förekomsten av orena andemakter noll och intet.
De som alltmedan de bär en bekännelse om frälsning enbart lever
för att föda sina jordiska begär har ingen makt mot det Onde. De
faller fort i någon eller flera av de snaror som ligger härnere på
marken. Om Kingdom Center Sweden är en gemenskap som först och
främst håller sig till Huvudet, Kristus så kan det onda inte
segra, vare sig över individerna eller gemenskapen som helhet.
3
När
man tar sig tid att titta på alla bilder från KCS aktiviteter på
facebook så slås man så småningom av en absurd insikt. Alla
bilder handlar enbart om “mat
och dryck, om dans och sång”.
Att Guds rike överhuvudtaget INTE består av någon av dessa är
klartext i Guds ord. För att säga det barskt så är motsatsen
förhållandet, för just “att
äta och drick och sedan stå upp för att leka”
är kännetecknade för dem som ville dansa runt den gyllene kalven I
2 Mos 32:6 och 1 Kor 10:7. Men det enda som syns i bild från KCS är
vad riket INTE är. Vad det däremot skall vara är
rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.
Nu
medger jag gärna att de effekterna kan vara svåra att fånga i
kameralinsen, men frågan är hur de tar sig uttryck till de
hundratals människor som besöker Vildmarkscentret. Hur många
kommer till omvändelse och livsförvandlande möte med Kristus? Är
det Kristi Ande som gör människor fria, eller är det Arons
släpphänthet som ger folket vad det vill ha? Hur många ser klart
att Kristus är huvudet och “Hövdingen för vår tro”? Ett
“gudsrikes sammanhang” ser alltid till att “så skall Kristus i
allt vara den främste.”
4
Att utdrivandet av onda andemakter tillhör vår kallelse är ställt
utom allt tvivel. Men det drivs ALDRIG ut någon ond andemakt ur
någon som är född på nytt, ur någon som har dött med Kristus,
låtit sig döpas i den Helige Ande, börjat vandra i Ande och som
ger sig själv, dagligen, som ett levande offer till Kristus i
tacksamt erkännanade av den gränslösa nåd som erbjudit frälsning
“från allt det onda.” Men i KCS tycks förekomsten av andemakter
vara så frekvent att var och varannan är sedd som varande under den
eller den andemakten. “Ni
har inte så lärt känna Kristus.”
Att
samtidigt göra anspråk på att “kristus bor I mig” och “vara
under en vredens andemakt I trettio år” går inte ihop. Det är en
gigantisk villfarelse.
Har
ni aldrig bett Fader Vår I KCS? “Och fräls oss ifrån Ondo, det
Onda, den Onde...”
5
Det
förefaller som om den andliga vapenrustningen blivit skäligen
rostig och hänger och dinglar i rustkammaren men aldrig tas på av
er. Om alla dagligen tog på sig den skulle ni för länge sedan fått
se hur “Satan blivit krossad under era fötter.”
Kampen
sägs i ordet vara mot
andemakter I himlarymderna,
men för er del tycks det mesta av kampen ha blivit nedflyttad till
Vägasked. Något har allvarligen missförståtts. Timmar har ägnats
åt andeutdrivning på plats och via video. Inte
i en enda nytestamentlig församling har ett enda andeutdrivande
skett hos en troende. Inte i ett enda fall.
6
och 7 är egentligen
en kristen gemenskaps mål för den personliga utvecklingen.
Oavsett
vad flörsamlingens övergripande mål är på sin verksamhetsnivå,
så upphör inte det som kallas helgelse. Genom att lära känna
sanningen, Jesus Kristus, pågår en process där att lägga bort all
lögn och all dubbelhet och allt maskbärande och allt
hemlighetsmakeri är individuell utveckling. Det övergripande
resultatet blir aldrig bättre än den indviduella helgelsen ger
utrymme för. Att lägga bort sådant som är del av vår gamla
människa är inte en fråga om att vara unde andemakter. Om det vore
möjligt för den som är under en andemakt att själv befria sig
från den vore det ingen makt alls, och framför allt om det vore
möjligt varför lätt man då den andemakten grassera och härja och
binda I trettio år?
“Om
ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar
kroppens gärningar kommer ni att leva” säger
Ordet. Du skall och kan döda dem. Att förandliga köttets gärningar
som har skett i KCS har gjort det möjligt för ren synd att överleva
år efter år, Men lydnaden inför Ordet har uteblivit, till oerhörd
skada för Kristi namn.
8
“ Låt inget orent tal komma ur er mun.” Om
jag sätter tilltro det jag fått mig återberättat så är KCS en
veritabel gödselbrunn. Missfirmelse inför publik. Demonisering av
enskilda. Förödmjukelse inför öppen ridå. Jag kan inte räkna
dem alla. Dessa företeelser som så många vittnesbörd klarlägger
borde vid en första förekomst ha föranlett er som jag känner som
intelligenta och bildade människor att ha rest er och gått ut.
Sådana förolämpningar, sådant tal överhuvudtaget borde nämnas
enbart med skammens rodnad på kinderna. De har enbart onda
andemakter som upphov. De kan aldrig vara en Andens frukt.
Här
är det besynnerligaste: en enda har haft monopol på att identifiera
andemakter. Och bara denna samma person har haft “ en befrielse
smörjelse”, så att efter att ha identifierat andemakten i nåder
befria den som så utpekats från denna makt. (Nästa dag är det
någon annan som drabbs av den bannstrålen. Hur långt från Logos
kan ni komma under namnet KCS innan taket rasar in på er?)
“För
övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent,
allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och
förtjänar beröm, tänk på allt sådant. Det ni har lärt och
tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens
Gud vara med er. “
9
“Bland
dem var vi alla en gång, när vi följde våra köttsliga begär och
gjorde vad köttet och tankarna ville.”
Här det är tydligt att Guds rike inte alls har fått effekt i KCS.
Medan det utan tvekan är de flesta enskildas mål och längtan att
det skall vara tydligt att de är under ny regering, dvs de vill
indviduellt hålla sig till huvudet och leva så att hela gemenskapen
uppbyggs genom det bistånd som alla ger till helheten.
Men
sökandet efter det jaget vill ha och uppleva är officiell linje,
till och med i fråga om att läsa bibeln. “Leta reda på vad ni
vill att Gud skall ge er. Ni har konungslig rätt att begära vad ert
hjärta begär.” Som om Ordet inte sa motsatsen: “Anden ger sina
gåvor åt vem han vill”, och “hjärtat är bedrägligt”.
Den
som är död med Kristus kommer inte till Gud som om Han vore ett
storlager där vi plockar och väljer vad som passar vår
föreställning om oss själva.
10
Ni
har bytt nation. Ni har en ny identitet. Ni har emigrerat från
mörkrets välde till ljusets. Enligt Ordet. Er glädje är er
framtida arvedel. Ni har ett arv upplagt i himmelen. Det har ännu
inte gjorts “bodelning” så att ni redan har fått ut allt arv.
Ni har fått en underpant på det arvet i den Helige Ande. Guds rike,
himlarnas rike, kommer till oss. Men det är inte ännu här, minst
av allt i KCS. “Om
ni har uppstått med Kristus varför låter ni ett nytt ok läggas på
er?”
KCS
marknadsför sig som en synnerligen speciell manifestation av Guds
rike.
Det är en överdiven och i bästa fall halvsann
marknadsföring. Istället för att ledas av Guds Andes lag invärtes
i er så leds ni på så sätt som psalm 32 beskriver.
“Var
inte som en häst eller mula
som saknar förstånd,
som
måste tämjas
med töm och betsel
om de ska komma till
dig.
Tyglar och bett har de ofria.
Ett
Kingdom Center där Kristus inte är Kung är ingen bra reklam för
det kommande riket.. Det
är bara en vikarie i Kungens ställe. Men utan Kungens auktoritet
eller reella närvaro.
Paulus
hade stött på liknande företeelser I Korinth.
“ Vem
ger dig en särställning? Vad har du som du inte har fått? Och om
du har fått det, varför skryter du då som om du inte hade fått
det? Ni är redan mätta, ni är redan rika, ni har blivit
kungar och det utan oss. Jag skulle önska att ni verkligen hade
blivit kungar, så att vi kunde regera tillsammans med er!”
“In
the name of Jesus, in the name of Jesus, we have the victory.
In
the name of Jesus, demons will have to flee
Who can tell what
God can do, who can tell of His love for you
in the name of
Jesus Jesus, we have the victory.”
Lodlina 3
Syftet med
dessa lodlinor är att den som hörande öron hör vad Anden säger
till församlingen skall ta sig an Guds ord och ställa sig själv
bredvid lodlinan. Då är det möjligt att se sig själv i lodlinans
”dom”. Om en mur är skev är det aldrig lodlinans fel. Om murens
krön inte är i våg är det inte vattenpassets fel. Och då kan man
kanske erkänna att här lutar mitt liv, min tro, min teologi bort
från sanningen. Och då ges utrymme för omvändelse och bättring.
Det är en obarmhärtig nåd eftersom den går till rätta med mig,
men barmhärtig därför att jag kan göra något åt det, innan jag
ställs inför Kristi domstol.
Denna den tredje lodlinan
handlar om begreppet ” den smorde och smörjelse.”
"Herren
Guds Ande
är
över mig,
för Herren har smort mig
till att förkunna
glädjens budskap
för de ödmjuka.
Han har sänt mig
att
förbinda dem som har
förkrossade hjärtan,
att utropa
frihet för de fångna
och befrielse för de bundna,
att
förkunna ett nådens år
från Herren
och en hämndens
dag
från vår Gud,
att trösta alla sörjande,
att ge
de sörjande i Sion
huvudprydnad i stället för aska,
glädjens
olja i stället för sorg,
lovsångsdräkt i stället för
en
modfälld ande.
Och de ska kallas
"rättfärdighetens
terebinter",
planterade
av Herren
till hans förhärligande."
Jesaja
utropade denna framåtbjudande
utsaga bortåt
700 år före Messiahs ankomst till världen. (Det är alltså det
som är innebörden i ordet "profetera" ) Kristi Ande i och
genom honom förklarade därmed en gång för alla vad som menas med
att "någon är smord". Och inte minst, vem som kan sägas
vara det.
Smörjelsen är i sig en del av det särskiljande
tecken som markerade att något eller någon avskiljts till helig
tjänst. Specifikt tillverkad olja applicerades på föremålet eller
personen och allt framgent betraktades dessa som "smorda"
till helighetens förpliktande kall. Att ifrågasätta det som på
detta vis givits den särskilda rollen som vittne till "den
Heliges närvaro i världen" sågs med oblida ögon och varnades
det regelbundet för i det förra förbundets skrifter.
Det var specifikt tre nationella funktionärer som smordes till tjänst. Kungar, Profeter och Präster. Dessa tre "grundbultar" i Gudsfolkets liv var alla avgränsade sins emellan och om någon av dem inte blev vid sin läst utan spårade över till någon av de andras uppgifter var det förödande för denne själv. (Läs om Kung Sauls grava övertramp som kostade honom kungariket. 1 Samuelsboken 10-11. Ett övertramp som han dessutom hade mage att manifestera i uppresandet av ett monument till sin ära.)
Alltför regelbundet trampade dessa smorda snett i sin utövning av sitt kall, och deras samtida älskade att få dem på fall, att tysta dem på olika sätt och att ideligen ifrågasätta deras kallelse. De gjorde de inte minst själva när tingens ordning blev ett kaos omkring dem.
Dessa
tre tjänster hade inte sig själva som slutmål. De var nämligen
också i sig själva en "framåtbjudande utsaga", dvs deras
blotta existens profeterade om en som skulle komma och i sin egen
person sammanfatta alla tre tjänsterna. All deras smörjelse skulle
sammanstråla i en enda "smord Herrens tjänare. Alla
helighetens linjer sammanlöper i Honom som är den ende som med
rätta både får och måste kallas "Den Smorde."
Men,
och här är det som vår samtid spårat ur alldeles, denna titel är
fullständigt förbehållen Honom och delas inte ut till någon
annan. Ingen annan kallas för "den smorde" i det nya
förbundets skrifter. All
helig smörjelse sammanstrålar i Kristus och ges aldrig mer till
någon annan än honom. Cirka 580 ggr i NT står Han som den ende
smorde, den ende frälsande konungen, den ende befriande profeten,
den ende profeterande prästen och den enda konungsliga
prästen!
Ingen
enda apostel, profet, diakon, äldste, predikant ,pastor, predikan
eller rörelse kallas någonsin "smord" i den
NT. Guds Ande som är skrifternas upphovsman har aldrig med en rad
flyttat den ära som endast tillkommer Herren åt någon av oss.
Ingen.
Det är förbehållet "den smorde" allena. Lyssnar man till
bruset i den mer eller mindre kristliga samtiden framstår det snart
att begreppen smörjelse och smord fullständigt tappat sin
förankring från sin gudagivna mening.
Den
som alltså i nutid gör anspråk på att vara ”den smorde”,
eller, mindre uppenbart, hävdar sig ha en egen smörjelse inkräktar
på det heliga prerogativ som endast är Herrens. En fundamental och
betydelsefull insikt
är att allskönt
vi
är i Kristus och Kristus bor i oss, så blir vi aldrig
”Kristus”, dvs ”den Smorde”. Vi skall bli lika honom när vi
ser honom, men det är inte ännu. På engelska: ”We
are Christ’s
not Christs. Take note of the apostrophé
lest you end in apostacy.”
Det
är särskilt allvarligt när den gammaltestamentliga immunitet som
de smorda där kunde tillräkna sig läggs till hävdandet av denna
”smörjelse”. ”Att gå emot smörjelsen hos denne innebär att
man har gått emot Gud själv. Då har Andens smörjelse förvandlats
till ett maktmedel. Sådan makt korrumperar alltid.
Vi
är inte enskilt och undantagsvis smorda. Vi är i den Smorde."Alla
Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom
honom sitt Amen, för att Gud ska bli ärad genom oss. Det är Gud
som befäster oss och er i Kristus och som har smort oss. Han har
även satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en garant i
våra hjärtan." 2 Kor 1:20-22
Alla
Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom
honom sitt Amen, för att Gud ska bli ärad genom oss. Det är Gud
som befäster oss och er i Kristus och
som har smort oss. Han
har även satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en garant i
våra hjärtan." 2 Kor 1:20-22
Vilka
är smorda? Alla som är i Kristus, alla som har Anden utgjuten i
sina hjärtan. ALLA!
Johannes
fortsätter att förklara: "Ni
har en smörjelse från den Helige och ni har alla kunskap. 21 Jag
har inte skrivit till er för att ni inte känner sanningen, utan för
att ni känner den och vet att ingen lögn kommer från sanningen.
26 Detta
har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker förvilla
er. 27 Men
smörjelsen som ni har fått av honom förblir i er, och ni behöver
inte någon som undervisar er. Hans smörjelse undervisar er om allt,
och den är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har
lärt er."
Är
smörjelsen generell eller partikulär? Är det en elit som smörjs i
Nya Förbundet? Ger Ordet minsta utrymme för att ge särstatus åt
någon enskild som "en Smord Herrens tjänare"?
Finns
det A och B lag i Herren?
Att
smörja med olja förekommer i NT. Men då till helande, till att
förbereda Messias för hans offerdöd på korset, men aldrig att
någon avskiljts till separat "smord" kallelse och tjänst.
Den som är i Kristus är i den smorde. Ingen
annan är längre smord.
Tydligast
framträder saken när Jesajas utsaga går i uppfyllelse.
(Lukas
4:16f)
"Så
kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han
som han brukade till synagogan. Han reste sig för att läsa ur
Skriften, 17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När
han öppnade rullen, fann han stället där det står skrivet:
18 Herrens
Ande är över mig,
för
han har smort mig
till
att förkunna glädjens budskap
för
de fattiga.
Han
har sänt mig
att
utropa frihet för de fångna
och
syn för de blinda,
att
ge de förtryckta frihet
19 och
förkunna ett nådens år från Herren.
20 Sedan
rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte
sig. Alla
i synagogan hade sina ögon fästa på honom. 21 Då började han
tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i
uppfyllelse inför er som lyssnar."
I
tiden som omger oss florerar mängder av s k "smorda"
predikanter. Hur deras verk ser ut i betraktande av vad Herrens
smörjelse innebär får ni luska ut själva. Inte sällan har dessa
smorda åstadkommit motsatsen till "frihet för de fångna",
motsatsen till "seende" motsatsen till "nådens år"
osv..
Det är en enkel poäng att påstå att det sällan
handlar om en smörjelse som är Herrens, men att avsteget från
skrifternas definition snarare tillåter att mycket ren smörja
uttalas utan motsägelse, för det kommer ju från en som kallas
"smord".
Och
det vet ju alla "att
man inte får röra vid Herrens smorde."
Men
om denne eller denna inte alls är en
särskild ”Smord”?
Om ingen i Kristi kropp är utan den smörjelse som likt Arons
smörjelseolja rinner från huvudet över hela kroppen, vem är då
annorledes smord?? (Psalm
133)
Kristus
skulle i allt vara den främste. Och han är huvudet för sin kropp,
den olja som han smordes med kommer alla kroppens lemmar till del.
Men den blir aldrig deras enskilda egendom.
Får
någon
då stå en meter över övertygelse och motsägelse bara för att
den själv ställt sig där, eller positionerats där av de som med
seende ögon inget ser? Gud förbjude! Vem
har smort dem som hävdar sig ha en ”befrielse smörjelse”? Inte
den Helige Ande! Ingen Kristi apostel heller.
Herren
Jesus skall ni hålla helig i era hjärtan, ingen annan, inget
annat.
Lodlina 4
“ Därför
böjer jag mina knän inför Fadern, han
från vilken allt som kallas far i himlen och på jorden har
sitt namn.”
”Han svarade: "Har ni inte läst att
Skaparen från början gjorde
dem till man och kvinna och
sade: Därför
ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och
de två ska bli ett kött? Så
är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får
alltså människan inte skilja åt."
”Men
Jesus kallade dem till sig och sade: "Ni vet att folkens ledare
beter sig som herrar över dem och att stormännen härskar över
dem. Men
så ska det inte vara bland er.
Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras
tjänare, och
den som vill vara främst bland er ska vara de andras slav. Så
har inte heller Människosonen kommit för att bli betjänad, utan
för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.”
”
Därför säger Herren: Gå
ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent.
Då ska jag ta emot er, och
jag
ska vara er Far
och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren den
Allsmäktige.”
”Vid
kvällsbrisen hörde de Herren Gud
vandra i lustgården. Och mannen och hans hustru gömde sig
för Herren Guds
ansikte bland lustgårdens träd. Men Herren Gud
kallade
på mannen
och sade till honom: ”Var är du?” Han
svarade: ”Jag
hörde ljudet av dig i lustgården och blev rädd eftersom jag är
naken. Därför gömde jag mig.”
Då
sade han: ”Vem har berättat för dig att du är naken? Har du ätit
av trädet som jag förbjöd dig att äta av?” Mannen
svarade: ”Kvinnan
som du satte vid min sida, hon gav mig
av trädet och jag åt.” Då sade Herren Gud
till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Kvinnan svarade: ”Ormen
förledde mig och jag åt.””
”
Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till
evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta
de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi
kropp tills
vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son,
som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi
fullhet.
” Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.”
Ofärdiga
människor?
En församling eller en rörelse sätter sig i visa scheman över tid. De mönster som, så att säga, sitter i väggarna efter en tid, ligger så nära huden att de tas för givna och sällan eller aldrig ifrågasätts. Nykomlingar får välja mellan att ”köpa” hela paketet eller lämna. De ses som ett tillskott till den redan pågående verksamheten. Mera sällan är de ett rent netto tillskott. Bara om deras färdigheter och talanger passar i det redan givna mönstret får de ett värde.
Vanan
gör medlemmarna avtrubbade och när vissa ämnen blir tabubelagda
fastnar det hela i ett rigit pansar av tillsynes oböjliga
”självklarheter”. Så här är det, det är bara att gilla läget
eller lämpa in handduken och gå vidare. Men
rubba inte våra cirklar!
Om
man då dristar sig att ifrågasätta dessa cirklar får man vara
beredd på mycket moteld. I den här cirkeln finns frågan ”Vad
händer med män och kvinnor inom just denna rörelse?” (För denna
post låter jag kvinnorna vara ifred.)
Äkta
människor?
Ett
mångfaldigt vittnesbörd från många är att äktenskap och
familjeenhet inte ses som en tillgång utan som ett hot. Makar får
som regel inte sitta tillsammans i mötena. Deras inbördes dynamik
anses kunna störa ledarens egen energi. (!) Hur förhåller sig
lodlinans tydliga undervisning om familjen och äktenskapet till den
situation som idag råder. Attityden till äktenskapet sätter tonen
för mycket annat. När Guds Ande talar om äktenskapet gör det
alldeles klart att det blir betydande skillnad mellan den som är
gift och den som är singel. Så det är lätt att se att ”riket
går före” kan bli en något vilseledande ledstjärna.
”Den
ogifte tänker på det som hör till Herren, hur han ska glädja
Herren. 33 Den
gifte tänker på det som hör till världen, hur han ska glädja sin
hustru, 34 och
så blir han splittrad. Den ogifta kvinnan och jungfrun tänker på
det som hör till Herren, att vara helig till både kropp och själ.
Den gifta kvinnan tänker på det som hör till världen, hur hon ska
glädja sin man. 35 Detta
säger jag för ert eget bästa, inte för att lägga band på er
utan för att ni ska kunna leva anständigt för Herren utan att
slitas hit och dit.
Där
relationen make till maka ses som en grundbult i församlingen, ja
den är till och med sedd som en profetia om Kristus och
församlingen, så är det en uppluckring av äktenskapet som
ideligen syns vara prioriterad. Notera att båda civilstånden är
”Charismata”, dvs nådegåvor. Både att vara gift eller att vara
ogift. Bara om man ”dissar” Guds syfte med äktenskapet kan
männen marginaliseras och deras kvinnor premieras. Undan för undan
drar sig dock många män som inser detta ur spelet. Men de får inte
alltid sina fruar med sig.
Betydelsen av just familjen och
hushållet, läs hemmet, som grundsten i församlingens liv lyfts
ideligen i NT. ”Hälsa
församlingen som kommer tillsammans i deras hus.” ”Dagligen i
hemmen och husen samlades de.” ”Hur kan den leda församlingen
som inte har ordning i sitt eget hus?”
Hur en man är i sitt hem påverkar hans föritsättningar att vara
på ansvariga positioner i församlingen.
Oavsett
vilken roll man har i församlingen ligger det på män att först
vara ”Pastor” för sin lilla hjord i hemmet. Hemmet är
plantskolan för ledarskap, inte
en konkurrent till församlingen.
.
Ett
av den sista tidens tecken är dessutom att äktenskapet rentav
förbjuds
ibland
de troende. ”De
förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat
som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror
och känner sanningen.”
Men
så säger då någon: Ska vi inte först söka Guds rike och hans
rättfärdighet? Ska inte riket prioriteras? Att låta Kristi ord stå
oemotsagt vad det gäller just vikten av att se make och make som ett
kött är just en av dessa rättfärdigheter som hör till Guds rike.
Det har KCS uppenbarligen en helt annan tolkning på, och reducerar
det till ett sekundärt ämne. Att ge äktenskapet en låg plats är
till sin karaktär inte väsensskilt från Pride rörelsens totala
avsteg från all Gud given ordning. Det är ett stort steg i samma
riktning. ”Vad
Gud har sammanfogat må inte heller KCS åtskilja.”
Att
skjuta undan eller ringakta de äkta makarna och äktenskapet
motsäger också detta: ”Äktenskapet
ska hållas i ära hos alla och
den äkta sängen bevaras obefläckad, för Gud ska döma dem som är
sexuellt omoraliska och äktenskapsbrytare.”
Män, i gemen, vill handla och visa sig ”duktiga”.
Det är på basis av denna duktighet som de får ledarens godkännande och ynnest. Män är ”såna som gärna gör”. De kan sysselsättas i många år med uppgifter som ges sken av BETYDELSE särskilt om de också tilldelas TITLAR AV VÄRDE. (En tjänare, en Herrens träl söker dock ingen annan ära än den som kommer från hans Herre.) De ges en identitet och den i sin tur är beroende av ledarens godkännande. Lojalitet till de uppgifter ledaren gett ger ställning och status. Undan för undan upptäcker de att den förväntade lojaliteten utvidgas till att omfatta fler och fler områden. Tills de en dag frågar sig vem är jag lojal med och varför? Inte sällan har de då redan insett att större lojalitet krävs gentemot ledaren än till vare sig makan, de egna barnen eller Herren själv. När det upplevda egenvärdet för den enskilde helt beror på dess prestationsförmåga har något gått förlorat. Det unika med Kristus i oss är att den ser Natanael under fikonträdet och säger: ”Se där en israel utan svek.” Den blicken letar efter det som är lovvärt, inte det som är klandervärt. Men vid blotta närvaron av Kristus ser sig mannen som ”Gå bort från mig Herre, jag är oren.” Det är lodlinans effekt.
Män kan grovt inlemmas i två kategorier. Dem som nästan bara förmår att reagera på yttre stimuli, s k efterföljare, och dem som kan agera utifrån sin egen inre drivkraft. De förra är de vågor som orsakas av en sten som faller i vattnet, medan de senare är stenarna som faller i vattnet. (Det är att märka att en andlig människa kan tilltalas så: ” Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning. Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. ”) De modlösa opponerar sig aldrig.
Den
förra kategorin är varje ”ledares” dröm. De bildar en kader av
jasägare utan nämnvärd opposition. De kan dompteras till att
enbart reagera utan att motagera. De lär sig lydnad utan
ifrågasättande. De bestämmer sig för, eller indoktrineras till,
att aldrig stå upp i båten och flyttar över ansvaret för
seglatsen på den eller den kaptenen som oftast också utger sig för
att ha lotsbehörighet i alla vatten. Om och när skutan går på
grund är det dock aldrig vare sig lots eller kapten som tar på sig
skulden utan nån däcksman, rorgängare eller utkiksnisse görs
vållande.(Genomgående
hör jag att de som farit illa under åren ska förlåta och gå
vidare. Men ingenting antyder att de som orsakat skadorna gjort
bättring. Därför fortsätter de att upprepa sin historia, de
följer samma manuskript.)
Alltsedan
Adam är förmågan att peka ut andra som skyldiga grundligt
cementerad i Adams söner. Man kan dölja sig bakom kvinnan om inte
annat. Och till och med utse henne till en dotter av Jezebels ande.
Allt för att inte ta ansvar själv. Adam,
han kan han.
Det kan inte ha undgått någon som regelbundet läser Guds Ord
att all form av åklageri är en direkt till Satan kopplad
verksamhet.
Den andra katagorin män är mycket knöligare
att ha att göra med. Självklart är att de som inte böjer sin
nacke under den sortens ledarskap som föredrar jasägare, får det
svårt att finna sig till rätta. Och när ni läser texterna ovan
förstår ni varför. Vad är en kristen gemenskap? En verkstad för
att ge alla bortsett från alla andra hänsyn, en
utvecklingsmöjlighet till ”
en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi
fullhet.” Det
är den himmelska visionen!
Den
kan som bekant ersättas
med
tusentals ”att göra” saker för verksamhetens och ”visionernas”
skull. Att bli någon är ju annorlunda än att göra för att synas
vara.
Underordning
”
Underordna er varandra i vördnad för Kristus. Ni hustrur,
underordna er era män så som ni underordnar er Herren. En
man är nämligen sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens
huvud och själv Frälsare för sin kropp. Så
som församlingen underordnar sig Kristus,
så ska kvinnorna i allt underordna sig sina män.”
Ett
nyckelord som dyker upp med besvärande regelbundenhet i mina samtal
med avhoppade medlemmar är ”Du
ska vara under mig.”
Du
får inte ifrågasätta mig, min smörjelse eller min gudomliga
vision.” Att hålla sig väl med ledningen är A och O. Det innebär
bland annat att det är omöjligt att gå emot dennes undervisning
även när den är komplett urspårad. Varje sådan fråga blir en
maktkamp.
I Matteus texten berättas det om de ambitioner som Jakob och Johannes hade, väl understödda av en ömmande moder. De ville bara, notera: bara, ha högsätesplatser vid Jesu tron. Vi män är svaga för sånt. Världshistorien skrivs med sådana ambitioners stålstift inhuggna i urberget. Dessa disciplar hade en hierarkisk maktpyramid i bakhuvudet. I och för sig helt naturligt eftersom det är den enda världen känner till, oavsett vad styrelseskicket kallas. Och den som har makten att ge dem vad de strävar efter är ju viktig just av det skälet. (Så förvandlas även Herren till ett nyttoobjekt.) Hur måtte inte deras skallar ha snurrat när det visar sig att det i hela Guds rådslut inte finns ens millimeterutrymme för några, som på Guds rikets vägnar, kan begära ”du ska va under mig.” Men det kan man aldrig se om man inte läser vad som står eller vill böja knä för den verkliga auktoriteten.
Vad händer med söner som saknar en Far? De gaddar sig samman i brödraskap och försvarar sig inför varandra genom att göra vad gruppens konsensus tillåter. Gemenskapen i brödraskapet är så viktig att alla egna moraliska och etiska hänsyn läggs i gruppens åsiktspool. Att lära sig vad som är tillåtet och acceptabelt är att bli ett med alla de andra och att göra som de gör. Oavsett om det är rätt eller inte. Ett uttryck för denna nivellering nedåt stötte Paulus på i Korint: ”Inte så att vi vågar jämföra eller mäta oss med vissa av dem som rekommenderar sig själva. De mäter sig med sig själva och jämför sig med sig själva, men de förstår ingenting.” Eller: de saknar lodlina och håller god min eftersom de alla är av samma faderlösa skrot och korn. Men häng upp lodlinan..
Det är därför som Fadern är oumbärlig om Sönerna inte skall vansläktas och upprepa sina oandliga fäders synder. Tillbedjan är att ”ta knäet”, dvs att böja sig inför den ende som har givit all makt åt en av sina Söner. Men ingen skall böja knä för någon människa. Den som begär det gör Herren allena äran stridig. Vore det inte ett gott råd att böja sig innan man blir böjd?
Hur
skall Faderlösa pojkar bli fullvuxna män i Kristus?
Så
kom Jesus ut med törnekronan och den purpurröda manteln på sig,
och Pilatus sa: ”Här är mannen!”
(So
Jesus came outside, wearing the crown of thorns and the purple
robe, Pilate said to them, “Look, here is the man!”)
Just
så: här är den där mannen som är alla mäns lodlina. Det är den
mannen som tar gestalt i pojkarna så att de både lär veta hut och
lär känna Fadern. Det är Kristus i dem som tar form och kan
uttrycka sig genom dem. (Gal
4:19 Mina
barn, som jag än en gång måste föda med smärta tills Kristus har
formats i er, jag
skulle önska att jag nu var hos er och kunde ändra mitt tonfall,
för jag vet mig ingen råd med er.)
Från början var det Guds bestämda avsikt att befolka skapelsen med sin egen avbild. Men den avbilden har gått förlorad och kan inte återskapas annat än genom Kristus i oss.”När Gud skapade människor gjorde han dem lika Gud. Till man och kvinna skapade han dem. Han välsignade dem och gav dem namnet människa den dag de skapades. När Adam var 130 år fick han en son som var lik honom, hans avbild.” Det enda Adam kan producera efter syndafallet är mer Adam, en fallen Adam. I hans avbild, inte längre Guds.
Det är därför människan som sådan måste födas till nytt liv. Det går inte att forma om den gamle Adam till helgon genom yttre anpassning till någon enskild rörelse eller församling. Man blev inte ko för att man föddes i ett stall. Art föder bara fram art. Köttet producerar bara mer kött.
”
Jesus
svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av
vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Det som är fött
av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. Var
inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt.
Vinden
blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån
den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en
som är född av Anden."
Om
den andliga födelsen inte ägt rum, då är det naturligtvis bara
köttets kapacitet till en viss ytlig fromhet som ger sken av att en
förändring skett. Men det visar sig över tid. Vissa saker är
omöjliga, hur gärna man än vill dem: ”De
som lever efter köttet tänker på det som hör till köttet, men de
som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. Köttets
sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets
sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och
kan det inte heller. De
som lever i köttet kan inte behaga Gud.
Kan inte!!
Att
männen i KCS, generellt sett, mest ses som en tillgång om de ”är
under mig”
anser jag mig ha entydiga och klara vittensbörd om från många
olika röster. Förutsättningen för att finnas under det
ledarskapet är oböjlig lydnad under det Passport som är KCS
signum. Även när Guds Ord ger solklara ramar för vad som är
tillbörligt i något som kallas kristen församling! Bara de ofria
polerar sina kedjor med silverputs.
”
Jag har kommit i min Fars namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer
det någon annan i sitt eget namn tar ni emot honom. Hur
ska ni kunna tro, när ni tar emot ära av varandra och inte söker
den ära som kommer från den ende Guden??”
Och..
Om
någon vill göra hans vilja ska han förstå om min lära är från
Gud eller om jag talar av mig själv. Den som talar av sig
själv söker sin egen ära. Men den som söker hans ära som har
sänt honom, han är sann och ingen orättfärdighet finns i honom.
Män
nuva! Därest Gud sedan Edens lustgård söker efter män att bära försoningens ämbete har KCS dragit in män som utan förskoning eller försoning använts så länge de var nyttiga för att sedan antingen manövrera ut dem, eller spotta på dem.
Jag vet redan vad de säger om mig..
Teddy Donobauer
